HBT-Festivalen är i stan!

Snart dags att kila till jobbet igen.
Jag börjar tre, lite segt, man får liksom ingenting gjort innan,
Och när man kommer hem blir det som att dagen börjar
och jag är en sån nattuggla så jag sitter uppe alldeles för länge,
och sover sen alldeles för länge.

Satte klockan på åtta idag, eller hur!
Tomtade mig upp vid tio.

Men det är skönt att inte behöva stressa på morgonen,
hinna ligga i sängen och läsa tidningen och dra sig.

Idag börjar HBT-festivalen här i Göteborg!
Vi har kommit framåt, det var inte så längesen homosexualitet
var olagligt och ansågs som en sjukdom.
Det är ju helt sjukt att det har varit så.

Vem har rätt att säga till någon annan vad som gör denne lycklig?
Människor som lever i en lögn om sin egen identitet blir trasiga,
man har bara ett liv och det ska fyllas med kärlek!

Det känns som att samhället börjar komma ikapp.
Jag tror att min generation är mer öppna än vad den äldre generationen är.

Jag är för homosexuellas rätt till adoption.
Det finns så många barn i världen som behöver ett tryggt hem och kärlek.
"Men de kan ju bli retade för att de har två mammor/ pappor"

Om de blir det är det väl samhällets fel.
Barns åsikter kommer från förädrarnas prat hemma.
Sätt er ner och prata med era barn om att familjer ser olika ut idag:
En del har skilda föräldrar, en del har två mammor eller två pappor,
en del lever ensamma med en förälder.
Kärnfamiljen existerar knappt längre!

Idag ska jag ha på mig en regnbågsfärgad sjal på jobbet för att
visa att jag stödjer HBT-världen och deras långa och modiga kamp
att få upprättelse för vilka de är;
modiga människor som står upp för gränslös kärlek!

Heja heja!

Hell yes!!