Däcket passade!!!!!!

Jag har haft lite semester ifrån min blogg,
eller rättare sagt;
Jag har stupat varje dag jag har kommit hem ifrån jobbet och helt enkelt inte
orkat skriva en enda rad. Fingrarna orkade helt enkelt inte trycka ner tangenterna,
bara musklick på betapet har gått an.

Nu satan i gatan har jag bytt däcket för fjärde (4!!!!!) gången
och äääntligen passar det!
JAAAAAAAA!

Lämna in den till en cykelverkstad....
näpp, skam den som ger sig.
Jag vet väl vart jag kommer ifrån, och jag ska faen kunna byta ett däck!

Så ikväll har jag donat med min cykel;
* Nya lampor fram och bak
* Cykelkorgen på plats
* Nytt lås och pump!

Totte tycker att min cykel är skrot och att jag borde köpa en ny,
visst, den är inte snygg, men den funkar ju.
Och jag gillar den lite extra nu när jag har fixat iordning den...
min lilla King från typ -83.
Bör jag vara orolig att det är en skruv som jag verkigen inte kan fatta vart den ska vara?
Nu har jag testat att cykla två varv runt huset... mycket roligt.

Nu är det en och en halv vecka kvar innan jag börjar på mitt nya jobb,
och nu kan jag ju cykla dit!
Undra hur lång tid det skulle ta,,, sju mil.

Dags att sussa, imorgon ska jag susa till jobbet och inte behöva betala spårvagn!
Jag ska vinka till de som sitter och svettas och trycker
på min nygamla fina cykel!




Fyra år sen allt rasade,,,

Idag är ingen rolig dag.

Idag är det fyra år sen min pappa försvann.
Det känns som igår.

Jag kan fortfarande se det som var kvar av honom ligga i sin säng hemma.
Han var så tunn.
Hans kropp var där, men själen var någon annanstans,
men det kändes som han såg oss när vi irrade runt och försökte förstå.

Ibland känns det som han står bredvid mig och kollar till mig.
Jag kan höra hur han pratar till mig i olika situationer,
speciellt när jag kör bil, då har han många kommentarer.
Jag älskar att köra bil för då känns han så nära.

Man trodde att man skulle glömma hur han var,
men jag kommer aldrig glömma hans röst, hur hans steg lät i trappan,
hur det kändes när han kramade mig och gnuggade tredagarsstubben mot min kind för att retas.
Man tror man glömmer,,, men det gör man aldrig.

Pappa är pappa, och pappa är en del av mig, en del av den jag har blivit.

Ikväll tänder jag ett ljus.

Tiden går, och trots allt som händer lever man vidare.
Men vissa dagar, som den här känns det väldigt tungt och man
undrar hur man någonsin ska bli som vanligt igen.
Men det blir aldrig som vanligt,
Pappa är inte här.





Hemma igen,,,

Nu är jag hemma i Göteborg igen.
Totalt sönderriven med plåster på hela handen.
Så går det när man går emellan två stora katter som känner sig hotade.

Idag har jag druckit alldeles för  mycket kaffe.
Stack till Ramona en sväng under eftermiddagen och sen vidare till min lilla farfar.
Han kom hem efter en sjukhusvistelse i förrgår.
Så tunn och lite virrig. Men han piggnade till efter en stund och vi hade riktigt trevligt.
Jag stack till Konsum och handlade åt honom, hemtjänsten hade inte hunnit
och jag tycker att min farfar ska ha mat hemma.

Innan jag skulle möta upp Totte vid Amborseröd åkte jag upp till pappas grav.
Det var tungt idag.
Imorgon är det exakt fyra år sen jag senast pratade med honom och på
tisdag är det årsdag sen han försvann.
Dessa dagar är jobbiga för man går igenom allt som hände minut för minut i huvet
och det gör att man upplever allt igen...

Min lilla pappa.
Vem hade kunnat tro att hans liv skulle blli så kort?
Varför fick inte han bli gammal och uppleva sina barbarn och sånt som hör till.
Det känns som han blev snuvad på vinsten efter allt jobb.

Det vi har kvar är minnen och en sten på en kyrkogård.
Trots att jag nu är 27 år så vill jag bara ha min pappa ibland,
som tex nu när jag skulle byta däck, fick impulsen att ringa honom och fråga.
En millisekund av att allt är som det var, sen kommer man på sig själv.
Men det är en vana... den kommer nog aldrig att försvinna.


Pappa och William i hans garage våren 2005.

Pappa..
Jag saknar dig...


Djurbebisar och morrande katter.

Svårt att hinna med och skriva när man är hemma hos
familjen Zoo.

Jag har blivit helt kär i Lindas lille katt Myran, ca fem veckor.
Han hittades benig i en skreva i berget, kunde knappt gå-
nu springer han runt och biter i alla fötter han får tag på.
Så söt!

Han är så liten så han får plats i min ena hand.

Tog med min katt hit.
Inte någon bra idé.

Hon fräser och morrar så fort hon ser syrrans odin.
Han hoppade visserligen på henne förut och det blev fight så att pälsen yrde.
Hon morrar och fräser tom på lillen, som är en tiondels så stor som henne.
Min katt är en katthatande surpuppa.

Hon gillar inte hundar heller, men det går bättre.
Lindas kompis var här imorse med sin 10 veckors Rottweilervalp.
Ännu en gång blev jag kär. Mycket känslor nu!

Men bilfärden hit gick över förväntan, hon spydde i Askum, men det
skyller jag på Totte. Det var han som gav henne onsalakorv innan vi åkte.

Idag har vi vart med barnen och badat på Bohus- Malmön.
Jag badade, barnen var mer intresserade av krabborna vi fiskade upp.

Nu ska jag dricka upp min öl och kolla på film.
Ibland är livet gött, trots att jag inte har fått på däckhelvetet än!


Nu ska däckhelvetet tamejafaen pååååå!

Däcket var för stort, 27 " däcket var också för stort.
26" är för litet, men nu ska fan däckhelvetet på!
Om det så är det sista jag gör.

Har även inhandlat en cykelkorg, en pump och ett lås.
Jag vill cykla!!!!!!

Jessica gav upp för en stund sen, men jag är ju envis som en
åsna, och tydligen rätt korkad som inte inser att det inte passar.
Nu låter jag det spännas ut lite, gummi ska ju vara elastiskt ju!

Nä,, påt igen...

Cykelhelvete och grattis!

Fan också!

Jag kom tidigare idag på den brilljanta idén att just idag så passar
det alldeles utmärkt att byta mitt exploderade cykeldäck som pangade
på Södra vägen förra sommaren.

Jag saknar att kunna cykla till jobbet, vilket går både fortare och är
billigare än spårvagnen.

Somnade en stund efter jobbet idag, eller rättare sagt tre timmar,
så klockan halv tio travade jag glatt ner till Ica Maxi för att inhandla diverse
grejer till mitt däckbyte.

Nu, två timmar senare är det gamla däcket av, fälgen står i köket
och det visade sig att jag inte alls har 28 ",,, utan en storlek mindre.
SATAN!
Varför skriver de inte nånstans på fälgen vad man ska ha för storlek?
Framhjulet är ju 28",,, enligt Totte.
Får väl skylla på honom för att inte verka helt blåst.




"Ser det inte lite stort ut??"
"Jooo, men pumpa i mer luft... så kanske..."

Min vision om att jag skulle svischa ner för backarna imorgon bitti är
förstörd. Jag får la gå istället, efter all skräpmat som jag har tryckt i mig i helgen
så behöver jag nog det.

Det blir väl att jag får lämna in den och så får nån annan fixa det,
men det svider lite i min;
"Jag kan själv" envisa själ.

Ska göra ett nytt försök imorgon, det gamla däcket är ju av, så hur svårt kan det va?
Det är verkligen i såna här stunder som jag saknar pappa.
Han fixade sånt här på ett kick!
Inte undra på att jag har en helt snedvriden uppfattning om hur enkelt allt är.
Han var ju expert och det såg alltid så lät ut!
Jag är ingen expert, men vill gärna vara det.

Har tom köpt nya lampor.
Ja ja.

Jeanette har vart här en natt och hälsat på.
Hon är så mysig, vi hann inte ses så mycket, men nu vet jag att hon kommer
vara i Skövde de närmsta två åren och plugga så!

I min frustration är det dags för lite betapet,
det lugnar nog mina cykelmekarnerver!

Idag fyller min syster Linda år.
31!
Herregud vad tiden går undan.

Jag minns hennes 20-årsdag.
Hon bodde i en liten lägenhet på Smögen som vi startade festen i.
Bålen räckte inte till gästerna för hennes då sextonåriga lillsyrra drack upp det
mesta av den och var i sitt esse hela kvällen.
Vi dansade till "Sweet home Alabama", på borden på krogen om jag inte minns fel.
Det var en riktigt rolig kväll, och jag kände mig lite vuxen kommer jag ihåg.
(Nej, jag hade inte åldern inne för krogbesök, men fixade det ändå med hjälp
av lite kontakter,,, det är faktiskt preskiberat nu!)

Det är nu elva år sen, och så mycket har hänt, men ändå känns det som igår.

Grattis Linda på din födelsedag.
Ledsen att jag inte kunde vara med, men jag kommer till helgen.

Du är världens bästa syster, aningen stressad ibland.
Du är varm och rolig, och tänker alltid på alla andra innan dig själv.
Vi kan leka minns du....
Jag hade inte varit den jag är utan dig, jag ser upp till dig och jag litar på dig.

Jag älskar dig syrran!



Nu har ju klockan passerat tolv när jag lägger ut detta.
Så det var igår hon fyllde, den 12:e juli!

Natti natti!

Hängdag

Jag har sovit till halv två idag, helt utan dåligt samvete.
Man ska sova när man är sjuk.
Jag vaknade upp och känner mig nu som en ny människa.
Jag har tom lust att dammsuga!
Men jag har tagit det lugnt och nu nästan hällt i mig en liter med tranbärsjuice,
huskur mot urinvägsinfektion av mor,
så det är bara att dricka!

Min dag har bestått av sänghäng, soffhäng och datorhäng.
Min rating på betapet börjar sakta gå uppåt!
Jiha!

Imorgon är det jobbet igen, plus att min kompis Nettan kommer från stockholm
och lånar sängplats efter hennes möte.
Det ska bli kul att se henne, det var ett tag sen.

Nu ska jag hänga nån annanstans!



Sjuuuuk!

Fy vad jag är kass på att skriva nu när det är sommar och massa saker som händer.

Igår var en rolig dag, jag var på mitt nya jobb i Varberg och blev lite uppdaterad.
Butiken är jättefin och personalen är supergullig. Det kommer att bli så himla roligt.

På kvällen var vi bjudna på födeöedagsmiddag hos Johan.
Nu är han också med i 3 år kvar till 30 klubben.
Moahhahaha!

Idag var dock inte en så rolig dag-
Vid lunch började jag känna mig helt matt i kroppen och totalt snurrig.
Pernilla fixade in lite folk och jag kunde gå hem och lägga mig.
Har sovit i flera timmar, och ska snart gå och lägga mig igen.
Hatar att vara sjuk, men det är så det blir ibland.

Nu är krafterna slut,,, tillbaka till sängen..



Gräsänka och tjejfilm.

Jag har vältrat mig i soffan med godis och tjejfilm ikväll.
Jag är gräsänka över helgen!

Det är lite tomt här hemma, men rätt skönt att få vara för sig själv
några dagar. Jag tror att det är bra att få sakna varandra ibland.

Jag gick till videobutiken efter jobbet och hyrde "Bröllopsduellen".
Det är enda chansen för mig att få se den, Totte totalvägrar att titta på:
"Sån jävla skit" som han så fint uttrycker det!



Det var kanske inte den bästa filmen jag har sett, men det var underhållande.
Mysfilm.

Igår kväll kom vi hem efter en underbar dag i Varberg.
Vi åkte dit och hälsade på vår kompis Ola och hans tjej och bror.
Vi rullade in med cabben nere på tisdagkväll och stannade hela onsdagen.
Stränderna där är som när man är utomlands och jag kunde tillochmed
bada och simma och plaska runt utan att förfrysa-
en perfekt dag!



Totte åkte till Anders land förut. De ska ha grabbhelg och gå på nån festival.
Jag gillar att han är så nära sina vänner, de är så gulliga tillsammans.

Ska jag skutta in i en kall dusch.
Jag skulle hellre vilja vara på stranden i Varberg imorgon istället för
mitt varma jobb. Men jobb ska man vara glad att man har i dessa tider!

Nu är klockan elva och ekot börjar...

Natti natti!


RSS 2.0